Hållbarhetsrapportering

Information om de nya bestämmelserna om hållbarhetsrapportering

Hållbarhetsrapport

Från och med den 1 juli 2024 gäller nya bestämmelser i årsredovisningslagen (ÅRL) om hållbarhetsrapportering. En hållbarhetsrapport ska bland annat lämnas av aktiebolag som uppfyller vissa gränsvärden. Hållbarhetsrapporten ska ingå i årsredovisningen eller koncernredovisningen som ett eget avsnitt i förvaltningsberättelsen.

Kravet på hållbarhetsrapportering införs successivt, det vill säga bestämmelserna ska börja tillämpas vid olika tidpunkter beroende på till exempel företagets storlek.

De företag som omfattas av de tidigare bestämmelserna om hållbarhetsrapport ska fortsätta att tillämpa dessa fram till dess att företaget ska börja tillämpa de nya bestämmelserna. För exempelvis ekonomiska föreningar som enligt de nya bestämmelserna inte längre omfattas av kraven på hållbarhetsrapportering upphör kraven från och med det räkenskapsår som inleds efter utgången av juni 2024.

Lagändringarna i ÅRL har sin grund i EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (The Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD) som reglerar hur vissa företag ska rapportera information om hållbarhet i sin årsredovisning eller koncernredovisning. Direktivet ersätter det tidigare rapporteringsdirektivet – direktivet om icke-finansiell rapportering. Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering ändrar redovisningsdirektivet, öppenhetsdirektivet, revisorsdirektivet och revisorsförordningen.

Med stöd av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering har EU också tagit fram europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (European Sustainability Reporting Standards, ESRS). Dessa standarder reglerar det närmare innehållet i hållbarhetsrapporten. Av ÅRL framgår att informationen i hållbarhetsrapporten ska utarbetas i enlighet med standarderna.

I bilaga till denna information finns en tabell som visar vilka olika kategorier av företag som ska upprätta en hållbarhetsrapport och när de nya bestämmelserna i ÅRL om hållbarhetsrapportering ska börja tillämpas.

Denna information, inklusive informationen i bilagan, är inte fullständig. För den som vill få sådan information hänvisas till ÅRL i sin helhet och förarbetena, bland annat propositionen Nya regler om hållbarhetsrapportering (prop. 2023/24:124).

Tabell hållbarhetsrapportering

Syftet med hållbarhetsrapporteringen

Syftet med hållbarhetsrapporteringen är att ge finansmarknaderna tillgång till tillförlitlig och jämförbar information från företagen om miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Rapporteringen ska bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar. Dessutom ska den underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden.

Vilka företag omfattas av de nya kraven på hållbarhetsrapportering och vilka undantag finns?

Vilka företagsformer som omfattas av de nya kraven på hållbarhetsrapportering och vilka undantag som finns framgår nedan. Här bortses ifrån kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag.

Aktiebolag och handelsbolag

Aktiebolag samt handelsbolag vars samtliga direkta eller indirekta ägare är aktiebolag eller utländska företag som motsvarar aktiebolag ska upprätta en hållbarhetsrapport om bolaget uppfyller mer än ett av följande villkor:

  • medelantalet anställda i bolaget under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 250,
  • bolagets redovisade balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 280 miljoner kronor,
  • bolagets redovisade nettoomsättning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 550 miljoner kronor.

Börsnoterade aktiebolag

Ett aktiebolag med överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), ska upprätta en hållbarhetsrapport om bolaget uppfyller mer än ett av följande villkor:

  • medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10,
  • bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 5 miljoner kronor,
  • bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor.

Börsnoterade aktiebolag som uppfyller gränsvärdena ovan behöver inte, för räkenskapsår som inleds före utgången av 2027, upprätta hållbarhetsrapport, om bolaget i förvaltningsberättelsen anger varför en sådan rapport inte har upprättats.

Dotterföretag som omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen

Skyldigheten att upprätta en hållbarhetsrapport gäller inte ett dotterföretag om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen. Detta undantag gäller inte om dotterföretaget är ett börsnoterat aktiebolag och uppfyller mer än ett av följande villkor:

  • medelantalet anställda i bolaget under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 250,
  • bolagets redovisade balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 280 miljoner kronor,
  • bolagets redovisade nettoomsättning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 550 miljoner kronor.

Det dotterföretag som inte behöver upprätta en hållbarhetsrapport ska upplysa om detta i förvaltningsberättelsen samt lämna uppgift om namn och säte för det moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen. Förvaltningsberättelsen ska också innehålla länkar till moderföretagets förvaltningsberättelse och granskningsberättelse för koncernen.

För att ett dotterföretag vars moderföretag har sitt säte utanför EES inte ska behöva upprätta en hållbarhetsrapport måste vissa särskilda krav vara uppfyllda enligt 6 kap. 11 a § tredje stycket ÅRL.

Moderföretag

Ett moderföretag som är ett aktiebolag eller handelsbolag vars samtliga direkta eller indirekta ägare är aktiebolag eller utländska företag som motsvarar aktiebolag, ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen om koncernen uppfyller mer än ett av följande villkor:

  • medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,
  • koncernföretagens redovisade balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 280 miljoner kronor,
  • koncernföretagens redovisade nettoomsättning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 550 miljoner kronor.

Ett moderföretag som upprättar en hållbarhetsrapport för koncernen behöver inte upprätta en hållbarhetsrapport som endast gäller moderföretaget.

Ett moderföretag som även är ett dotterföretag behöver inte upprätta en hållbarhetsrapport om det och dess samtliga dotterföretag omfattas av en hållbarhetsrapport för koncernen som har upprättats av ett överordnat moderföretag. Detta undantag gäller inte moderföretag som är börsnoterade aktiebolag och som uppfyller mer än ett av följande villkor:

  • medelantalet anställda i bolaget under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 250,
  • bolagets redovisade balansomslutning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 280 miljoner kronor,
  • bolagets redovisade nettoomsättning för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 550 miljoner kronor.

Om moderföretaget som även är ett dotterföretag inte behöver upprätta en hållbarhetsrapport, ska företaget upplysa om detta i sin förvaltningsberättelse och lämna uppgift om namn och säte för det överordnade moderföretag som upprättar hållbarhetsrapporten för koncernen. Förvaltningsberättelsen ska också innehålla länkar till den förvaltningsberättelse för koncernen som upprättas av det överordnade moderföretaget och till granskningsberättelsen för koncernen.

För att ett moderföretag som även är ett dotterföretag, och som har ett överordnat moderföretag som har sitt säte utanför EES, inte ska behöva upprätta en hållbarhetsrapport måste vissa särskilda krav vara uppfyllda enligt 7 kap. 31 b § tredje stycket ÅRL.

Filialer till tredjelandsföretag

En filial till ett tredjelandsföretag ska upprätta en hållbarhetsrapport för företaget om:

  • tredjelandsföretaget har sitt säte utanför EES,
  • tredjelandsföretaget motsvarar ett aktiebolag,
  • tredjelandsföretagets nettoomsättning inom EES för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 1,7 miljarder kronor,
  • filialens nettoomsättning under det senaste räkenskapsåret har uppgått till mer än 450 miljoner kronor.

En filial till ett tredjelandsföretag behöver inte upprätta en hållbarhetsrapport om en hållbarhetsrapport för koncernen ska upprättas av företagets dotterföretag eller filial enligt 7 kap. 31 f § respektive 31 g § ÅRL.

Med tredjelandsföretag avses ett företag som har sitt säte utanför EES.

Dotterföretag till ett tredjelandsföretag

Ett dotterföretag ska upprätta en hållbarhetsrapport för koncernen, om

  • det yttersta moderföretaget motsvarar ett aktiebolag,
  • det yttersta moderföretaget har sitt säte utanför EES,
  • det yttersta moderföretaget har en nettoomsättning inom EES som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren har uppgått till mer än 1,7 miljarder kronor, och
  • dotterföretaget är ett aktiebolag eller ett handelsbolag vars samtliga direkta eller indirekta ägare är aktiebolag eller utländska företag som motsvarar aktiebolag och dotterföretaget uppfyller vissa gränsvärden.

Ett dotterföretag till ett tredjelandsföretag behöver, under vissa förutsättningar som anges i ÅRL, inte upprätta en hållbarhetsrapport för tiden till och med det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av 2028.

Under vissa förutsättningar ska en filial upprätta en hållbarhersrapport för koncernen om dotterföretaget inte behöver göra det.

Med tredjelandsföretag avses ett företag som har sitt säte utanför EES.

Vilka företag omfattas inte av de nya kraven på hållbarhetsrapportering?

Bland annat följande företagsformer omfattas inte av kravet på att upprätta en hållbarhetsrapport:

  • andra aktiebolag än de som tas upp ovan,
  • ekonomiska föreningar,
  • stiftelser,
  • ideella föreningar,
  • andra handelsbolag än de som tas upp ovan,
  • andra filialer än de som tas upp ovan,
  • europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS),
  • Eric-konsortier.

Hållbarhetsrapportens innehåll

En hållbarhetsrapport ska innehålla den information som behövs för förståelsen av företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, ställning och resultat. Med hållbarhetsfrågor avses frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption och mutor samt frågor som uppstår med anledning av hur bolaget styrs. En hållbarhetsrapport ska innehålla en beskrivning av bland annat

  • företagets eller koncernens affärsstrategi för hållbarhetsfrågor,
  • förekomsten av incitamentsystem kopplade till hållbarhetsfrågor för personer i företagets eller koncernens ledning,
  • den huvudsakliga negativa inverkan som kan kopplas till företagets eller koncernens verksamhet och värdekedja,
  • de huvudsakliga riskerna för företaget eller koncernen med avseende på hållbarhetsfrågor,
  • hur hållbarhetsinformationen har identifierats.

Vad som är en relevant värdekedja definieras i standarderna för hållbarhetsrapportering. Om inte all nödvändig information om värdekedjan finns tillgänglig medges ett tillfälligt undantag från kravet på att rapportera om bolagets hela värdekedja.

Hållbarhetsinformationen ska ha det närmare innehåll som anges i de standarder för hållbarhetsrapportering som EU-kommissionen antar.

Små och medelstora börsnoterade företag får begränsa sin hållbarhetsrapportering. Detta gäller också dotterföretag eller filialer i Sverige till ett överordnat företag i tredjeland.

Hållbarhetsrapporten ska ingå i årsredovisningen eller koncernredovisningen

Hållbarhetsrapporten ska ingå i företagets årsredovisning eller koncernredovisning och vara ett eget avsnitt i förvaltningsberättelsen. Företagen som omfattas av kraven har alltså inte möjlighet att lämna hållbarhetsrapporten i en separat rapport.

Inlämning, format och underskrift

Ett företag som omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering ska upprätta sin förvaltningsberättelse i ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat (XHTML) och märka upp hållbarhetsinformationen digitalt så att den kan läsas maskinellt. En årsredovisning eller koncernredovisning, som innehåller en hållbarhetsrapport ska lämnas in digitalt till Bolagsverket.

En revisor ska granska hållbarhetsrapporten

Hållbarhetsrapporten ska granskas av en auktoriserad revisor. Revisorn ska ha en särskild behörighet att granska hållbarhetsrapporter. Granskningen får även göras av ett registrerat revisionsbolag som utsett en huvudansvarig revisor för granskning av hållbarhetsrapporten. Företaget får utse en annan revisor än företagets revisor för att granska enbart hållbarhetsrapporten.

Revisorn ska uttala sig i en granskningsberättelse om rapporten uppfyller rapporteringskraven eller inte.

Kopplingen till EU:s taxonomiförordning

EU:s taxonomiförordning utgör ett gemensamt klassificeringssystem för vilka ekonomiska verksamheter som är miljömässigt hållbara. Genomförandet av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering innebär att alla företag som ska avge en hållbarhetsrapport även ska lämna information om miljömässig hållbarhet enligt kravet i artikel 8 i taxonomiförordningen.

EU-standarderna för hållbarhersrapportering

Som nämnts ska hållbarhetsrapportens närmare innehåll regleras i standarder för hållbarhetsrapportering. Standarderna baseras på utkast som utarbetas av Efrag (European Financial Reporting Advisory Group).

EU-kommissionen antog en första uppsättning standarder, i form av en delegerad förordning, den 31 juli 2023. En andra uppsättning standarder som ska specificera den information som företagen ska rapportera som är sektorsspecifik och standarder för hållbarhetsrapportering för tredjelandsföretag ska antas i juni 2026.

I januari 2024 publicerade Efrag remissutkast på två europeiska standarder för hållbarhetsrapportering i små och medelstora företag (SME-företag): en frivillig standard (VSME) och en lagstadgad standard för noterade SME-företag (LSME).

Standarden för noterade små- och medelstora företag är en del av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering medan förslaget till frivillig europeisk standard för SME-företag har sin grund i ett uttalat behov från marknaden.

På Efrags webbplats finns en sida för frågor och svar (Q&A) om hållbarhetsrapportering. Svar ges i form av vägledningar och förklaringar, så kallade ”explanations”.

Följande vägledningar har publicerats:

  1. Dubbla väsentlighetsprincipen
  2. Värdekedjan
  3. Datapunkter

EU-kommissionen har publicerat frågor och svar (Q&A), i form av en ”draft commission notice” om hållbarhetsrapportering. Den innehåller bland annat klargöranden om tolkningen av vissa bestämmelser i dels direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, dels hållbarhetsstandarderna.

Länkar till regler m.m.

Innehållet på denna sida uppdaterades 2024-11-27