Denna webbplats använder kakor så att vi kan ge dig bästa möjliga användarupplevelsen. Information om kakor lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälpa vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen du tycker är mest intressanta och användbara.
När måste företaget upprätta en kontrollbalansräkning?
Reglerna om kontrollbalansräkning gäller aktiebolag. Reglerna har betydelse för styrelsens och aktieägarnas ansvar för bolagets förpliktelser.
Styrelsen i ett aktiebolag ska genast upprätta en kontrollbalansräkning när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Det är alltså viktigt att styrelsen kontinuerlig har information om bolagets resultat och ställning.
Har bolaget en revisor ska denne granska kontrollbalansräkningen.
Exempel på när ett aktiebolag måste upprätta en kontrollbalansräkning
Ett bolags registrerade aktiekapital är 50 000 kronor. Enligt den senaste årsredovisningen är bolagets fria egna kapital (balanserat resultat plus årets resultat) 30 000 kronor. Totalt eget kapital är därmed 80 000 kronor (50 000 + 30 000).
Några månader in på det nya året visar bolaget en förlust på 60 000 kronor. Det innebär att bolagets fria egna kapital är – 30 000 kronor (30 000 – 60 000) och totalt eget kapital är 20 000 kronor (50 000 – 30 000). Det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet (50 000/2=25 000) och bolaget måste upprätta en kontrollbalansräkning.
Styrelsen ska även upprätta en kontrollbalansräkning när det vid verkställighet enligt 4 kap. utsökningsbalken har visat sig att bolaget saknar tillgångar till full betalning av utmätningsfordringen.
Reglerna om kontrollbalansräkning och personligt ansvar för styrelse och aktieägare finns i 25 kap. 13-20 a §§ aktiebolagslagen. Reglerna om innehållet i en kontrollbalansräkning och beräkning av eget kapital i kontrollbalansräkningen finns i 25 kap. 14 §.
Vad är en kontrollbalansräkning?
En kontrollbalansräkning är en särskild balansräkning som genast ska upprättas när det finns skäl att anta att det finns kapitalbrist i ett aktiebolag. Den ska visa bolagets ekonomiska ställning per den dag den upprättas.
Kontrollbalansräkningen upprättas enligt bolagets ordinarie redovisningsprinciper, men värdet på tillgångar, avsättningar och skulder får justeras enligt 25 kap. 14 § aktiebolagslagen.
BFN har inte några särskilda regler om kontrollbalansräkning. FAR har gett ut rekommendationen RedR 2 Kontrollbalansräkning som kan ge vägledning. FAR:s rekommendationer finns i FAR:s samlingsvolym och på webbtjänsten FAR Online.
Vilka regler ska tillämpas när kontrollbalansräkningen upprättas?
Reglerna finns i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen.
En kontrollbalansräkning ska upprättas enligt årsredovisningslagen*, dvs. enligt bolagets ordinarie redovisningsprinciper. Följande avsteg får göras:
- Tillgångar får tas upp till ett högre värde och avsättningar och skulder tas upp till ett lägre värde än i den ordinarie redovisningen, om de värderingsprinciper som används vid upprättande av kontrollbalansräkningen är förenliga med god redovisningssed. Pensionsåtaganden som enligt 8 a § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (tryggandelagen) har redovisats under en delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser får dock inte tas upp till lägre belopp än vad som är tillåtet enligt tryggandelagen.
- Tillgångar får redovisas till nettoförsäljningsvärdet.
- Skulder på grund av statligt stöd för vilket återbetalningsskyldigheten är beroende av bolagets ekonomiska ställning behöver inte redovisas, om stödet, i händelse av konkurs eller likvidation, ska betalas tillbaka först sedan övriga skulder har betalats.
- Obeskattade reserver ska delas upp på eget kapital och uppskjuten skatteskuld.
Justeringarna enligt ovan ska redovisas särskilt.
Kontrollbalansräkningen ska undertecknas av styrelsen.
BFN har inte gett ut några särskilda regler om kontrollbalansräkning. I ett brevsvar har nämnden uttalat sig om tillämpningen av K-regelverken när en kontrollbalansräkning upprättas:
- Ett mindre företag kan tillämpa K3 i stället för K2 när kontrollbalansräkning upprättas.
- Ett större företag kan inte tillämpa K2 när det upprättar en kontrollbalansräkning.
- En blandning av redovisningsregler från K2 och K3 torde inte vara möjlig.
- Genom att K2 har försiktighetsprincipen som utgångspunkt är årsredovisningslagens krav tillgodosedda även om K2-regelverkets förenklade redovisningsregler i enskilda fall skulle kunna innebära att redovisningen ger en gynnsammare bild än enligt K3.
FAR har gett ut rekommendationen RedR 2 Kontrollbalansräkning som kan ge vägledning vid upprättande av kontrollbalansräkning. FAR:s rekommendationer finns i FAR:s samlingsvolym och på webbtjänsten FAR Online.
25 kap. 14 § aktiebolagslagen
BFN:s brevsvar om redovisning i kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen
*Gäller icke-finansiella företag
Vad ska bolaget göra när kontrollbalansräkningen är upprättad?
Om kontrollbalansräkningen visar att bolagets eget kapital uppgår till minst hälften av det registrerade aktiekapitalet behöver bolaget inte göra något mer.
Om kontrollbalansräkningen däremot visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen snarast möjligt kalla till en bolagsstämma som ska pröva om bolaget ska gå i likvidation (första kontrollstämman).
Om den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den första kontrollstämman visar att det egna kapitalet understiger halva aktiekapitalet och stämman inte har beslutat att bolaget ska gå i likvidation, ska bolagsstämman inom åtta månader från den första kontrollstämman på nytt pröva frågan om bolaget ska gå i likvidation (andra kontrollstämman).
Aktieägarna har alltså åtta månader på sig att återställa det förbrukade aktiekapitalet och då ska hela aktiekapitalet vara återställt. Det räcker inte att det egna kapitalet når upp till hälften av aktiekapitalet. Det förbrukade aktiekapitalet kan återställas genom flera åtgärder, t.ex. aktieägartillskott, nyemission till överkurs eller minskning av aktiekapital.
Styrelsen ska inför den andra kontrollstämman upprätta en ny kontrollbalansräkning och låta bolagets revisor granska den.
Ansökan om likvidation
Styrelsen ska ansöka hos tingsrätten om beslut om likvidation om
1. någon andra kontrollstämma inte hålls inom rätt tid, eller
2. den kontrollbalansräkning som har lagts fram vid den andra kontrollstämman inte har granskats av bolagets revisor eller inte utvisar att det egna kapitalet vid tiden för stämman uppgick till minst det registrerade aktiekapitalet och stämman inte har beslutat att bolaget ska gå i likvidation.
Ansökan ska göras inom två veckor från den andra kontrollstämman eller, om en sådan inte har hållits, från den tid punkt då den senast skulle ha hållits. Frågan om likvidation kan även prövas på ansökan av en styrelseledamot, den verkställande direktören, en revisor i bolaget eller en aktieägare.
Personligt betalningsansvar för bolagets styrelse och aktieägare
Om styrelsen har underlåtit att
1. upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning,
2. sammankalla en första kontrollstämma, eller
3. ansöka hos tingsrätten om att bolaget ska gå i likvidation,
svarar styrelsens ledamöter solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för bolaget under den tid som underlåtenheten består.
En aktieägare som med vetskap om att bolaget är skyldigt att gå i likvidation deltar i ett beslut att fortsätta bolagets verksamhet ansvarar solidariskt med styrelsen för de förpliktelser som uppkommer för bolaget.
Se vidare i 25 kap. 15-20 a §§ aktiebolagslagen
Påverkas årsredovisningen av att bolaget upprättat kontrollbalansräkning?
Om ett aktiebolag har upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldigt att göra det ska det framgå av förvaltningsberättelsen under rubriken Väsentliga händelser under räkenskapsåret.
Ovanstående regleras i 6 kap. 1 § andra stycket 2 ÅRL samt punkt 5.7 i K2 ÅR respektive punkt 3.11 i K3 ÅR/KR.
Har skyldigheten att upprätta kontrollbalansräkning uppkommit efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges är det en sådan väsentlig händelse efter räkenskapsårets slut som ska anges i not. Upplysningen ska omfatta arten och den ekonomiska effekten av händelserna.
Reglerna om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut finns i 5 kap. 22 § ÅRL samt punkt 18.20 i K2 ÅR.
Innehållet på denna sida uppdaterades 2020-12-17
Sekretessöversikt
