Arkiv yttranden till domstol


2014

2013

2011

2010

2009

2007

2006

2005

2004

2003

2002


Yttrande till Skatterättsnämnden – Anslutningsavgifter

BFN beslutade den 14 februari 2014 att lämna ett yttrande till Skatterättsnämnden. Frågan som ställts till BFN är vad som är god redovisningssed när det gäller att periodisera inkomster från anslutningsavgifter till ett fibernät för räkenskapsåren 2013 och framåt. I yttrandet bör särskilt belysas vilken betydelse det har att K3-reglerna tillämpas från och med räkenskapsåret 2014 och hur periodiseringen påverkas av bolagets principer för avskrivning.

Enligt BFN är det avgörande för hur en inkomst ska periodiseras, vilken prestation som ska utföras och om prestationen i allt väsentligt har utförts eller inte. Till den del prestationen avser att ansluta (inklusive gräva och dra fiberkabel) fastigheter till ett stadsnät av öppen fiber är det enligt BFN förenligt med god redovisningssed att intäktsredovisa anslutningsavgiften när arbetet med anslutningen har utförts. Avser delar av anslutningsavgiften framtida tjänster som utförs senare år ska dessa delar av anslutningsavgiften periodiseras.

Intäktsredovisningen påverkas inte av de principer som tillämpas för avskrivningar.

Yttrandet


Yttrande till domstol – Borgensåtagande

BFN beslutade den 15 februari 2013 att lämna ett yttrande till Blekinge tingsrätt. Frågan som ställts till BFN är om det är god redovisningssed att inte redovisa ett borgensåtagande inom linjen.

Enligt god redovisningssed ska ett borgensåtagande redovisas i balansräkningen inom linjen som ansvarsförbindelse. Att utelämna ett borgensåtagande är enligt BFN inte i överrensstämmelse med god redovisningssed.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Rättelse av fel i tidigare bokslut

BFN beslutade den 6 september 2011 att lämna ett yttrande till Högsta förvaltningsdomstolen. Frågan som ställts till BFN är om ett nytt bokslut kan läggas till grund för ändrad taxering. Med hänsyn till BFN:s verksamhetsområde begränsar nämnden yttrandet till följande redovisningsrättsliga fråga: På vilket sätt ska ett fel som avser ett eller flera tidigare räkenskapsår respektive ett byte av redovisningsprincip påverka redovisningen enligt god redovisningssed?

Enligt BFN är god redovisningssed att fel som avser ett eller flera tidigare räkenskapsår rättas i den årsredovisning eller det årsbokslut som upprättas närmast efter att felet upptäcks. Effekterna av ett byte av redovisningsprincip redovisas i den årsredovisning eller det årsbokslut som upprättas första gången efter principbytet.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Skadestånd

BFN beslutade den 10 december 2010 att lämna ett yttrande till Förvaltningsrätten i Göteborg. Frågan som ställts till BFN gällde hur ersättning för ett kontraktsbrott som orsakat högre kostnader för bolaget ska klassificeras och bokföras för att det ska vara förenligt med god redovisningssed.

BFNs bedömning är att ersättningen är att jämställa med ett skadestånd för avtalsbrott och ska redovisas som en intäkt senast vid den tidpunkt avtalet om ersättningen ingås.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Anslutningsavgifter

BFN beslutade den 10 december 2010 att lämna ett yttrande till Skatterättsnämnden. Frågan som ställts till BFN är om det är förenligt med god redovisningssed att periodisera inkomster från anslutningsavgifter i takt med avskrivningsperioden för den underliggande investeringen.

Enligt BFN är det avgörande för hur en inkomst ska periodiseras vilken prestation som ska utföras och om prestationen i allt väsentligt har utförts eller inte. I det aktuella fallet är prestationen att ordna vattentjänster genom en allmän va-anläggning enligt va-lagen. Enligt BFN är det förenligt med god redovisningssed att direkt intäktsföra inkomst som motsvarar eventuella direkta kostnader i samband med själva anslutningen. Resterande del av anslutningsavgifterna ska intäktsföras över anläggningens nyttjandeperiod.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Post i varulager

BFN beslutade den 13 september 2010 att lämna ett yttrande till Regeringsrätten. Frågan som ställts till BFN är om det är förenligt med god redovisningssed att vid värdering av böcker i ett varulager hos ett bokförlag betrakta varje enskilt exemplar som en post. BFN fann att varje enskild bok ska betraktas som en post.

BFNs bedömning är att en post utgörs av den enskilda vara som ett företag ska sälja. I det aktuella fallet förutsätts att bokförlaget säljer böckerna styckvis, varför varje bok ska anses som en post.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Uppgifter i verifikation

BFN beslutade den 26 januari 2010 att lämna ett yttrande till Svea hovrätt. Redovisningsfrågan som hovrätten ställt till BFN är om det varit påkallat för fullgörande av bokföringsskyldighet att tillse att verifikationer på utlånade belopp upprättades så räntevillkor, utbetalningsdag och utlånade belopp kunde bedömas med ledning av aktuella reverser.

BFN anser att reverserna i målet är mottagna uppgifter om affärshändelser och att dessa då ska användas som verifikationer för affärshändelserna i enlighet med 5 kap. 6 § första stycket BFL. Nämnden anser även att reverserna inte uppfyller de krav på uppgifter som anges för verifikationer i 5 kap. 7 § BFL. För att uppfylla lagens krav behöver uppgifterna i reverserna kompletteras. Framgår uppgifterna av andra mottagna uppgifter som ingår i verifikationen behöver inte någon komplettering göras.

Yttrandet


Yttrande till domstol – Redovisning av ersättningar till återförsäljare

BFN beslutade vid sammanträde den 22 oktober 2009 att lämna två yttranden till Regeringsrätten. Båda yttrandena avsåg fråga om ersättning till återförsäljare av mobiltelefonabonnemang kunde kostnadsföras direkt i enlighet med god redovisningssed. Målen avsåg taxeringsår 2002 respektive 2004. Yttrandena är identiska varför bara det ena lagts ut på webbplatsen.

BFN fann att det vid tidpunkten för respektive mål var möjligt för båda företagen att tillämpa Redovisningsrådets rekommendation RR 11 Intäkter. Redovisningsrådets rekommendationer har utformats med utgångspunkt i de internationella redovisningsstandarder (IAS) som gavs ut av International Accounting Standards Committee (IASC), föregångaren till International Accounting Standards Board (IASB). IASB har ett organ som heter International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), som i vissa fall tolkar standarderna.

I och med att RR 11 bygger på IAS 18 anser BFN att IFRIC:s uttalanden avseende IAS 18 är relevanta även för tolkningen av RR 11. IAS 18 är i stort sett oförändrad sedan 1995.

BFN fann att förutsättningarna i de aktuella målen var i huvudsak lika med förutsättningarna i en fråga som ställts till IFRIC i mars 2006. BFN uppfattar IFRIC:s uttalande som att subventioner av mobiltelefoner är relaterade till redovisningen av intäkter inom ramen för de tjänstekontrakt (abonnemang) där den subventionerade telefonen ingår som en delkomponent. Hur utgiften för den subventionerade mobiltelefonen ska redovisas påverkas av hur intäkten redovisas.

BFN uppfattar IFRIC:s uttalande som att det inte är klarlagt hur subventioner av mobiltelefoner ska redovisas enligt IAS.

IAS är ett principbaserat regelverk, vilket bland annat innebär att transaktioners ekonomiska innebörd är av överordnad betydelse i relation till juridisk form. Den ekonomiska innebörden i frågeställningen som IFRIC hade att bedöma är enligt BFN i allt väsentligt samma som den i målen. BFN menar därför att IFRIC:s ställningstagande är relevant även vid bedömningen av den aktuella frågan.

Mot bakgrund av ovanstående anser BFN att det inte kan anses stå i strid med god redovisningssed att kostnadsföra ersättningen till återförsäljare i de aktuella målen.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Reservering för återbeskogningsskuld

Vid sammanträde den 11 juni 2009 beslutade BFN att lämna ett yttrande till Regeringsrätten i ett mål om reservering för föryngringsåtgärder i enlighet med 6 § skogsvårdslagen (1979:429), SVL. Målet avsåg taxeringsår 1997 (räkenskapsår 1996) och gällande redovisningslag var bokföringslagen (1976:125). Enligt SVL krävs vid avverkning av skog i vissa fall att återplantering sker och att föryngringsåtgärder vidtas för att säkerställa föryngringen av ny skog. Frågan i målet avser inte själva återplanteringen utan de framtida utgifter som företaget kommer att ha för att uppfylla de krav som ställs för att säkerställa föryngringen. Det är inte BFNs sak att göra en bedömning av åtgärderna som sådana utan endast om det är i enlighet med god redovisningssed att reservera för föryngringen. BFN fann att det vid den aktuella tidpunkten var förenligt att reservera för föryngringsåtgärderna.

Yttrandet


Aktivering av utvecklingskostnader i en kontrollbalansräkning

En tingsrätt har begärt ett yttrande av Bokföringsnämnden (BFN) i ett mål om betalningsansvar för styrelseledamöter enligt gamla aktiebolagslagen (1975:1385). Den fråga som BFN yttrade sig över gäller om en aktivering av utförda arbetsinsatser i en upprättad kontrollbalansräkning gjorts enligt god redovisningssed. Enligt vid den aktuella tidpunkten gällande 13 kap. 13 § första stycket 1 aktiebolagslagen (1975:1385), kan ett företag i kontrollbalansräkningen ta upp tillgångar till ett högre värde än i externredovisningen, om det är förenligt med god redovisningssed. Det ska dock föreligga en faktisk, redovisad utgift för att denna ska kunna aktiveras. Av handlingarna i ärendet framgår att arbetsinsatserna inte tidigare hade bokförts som affärshändelser i företaget, varför BFNs bedömning är att den gjorda aktiveringen inte är förenlig med god redovisningssed.

Det finns också en möjlighet att med stöd av 13 kap. 13 § 2 gamla aktiebolagslagen (1975:1385) redovisa tillgångar till nettoförsäljningsvärdet. Denna möjlighet till värdejustering i en kontrollbalansräkning förutsätter emellertid inte att den är förenlig med god redovisningssed. BFN avstår därför från att yttra sig i denna del.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Arkivering av räkenskapsinformation

Högsta domstolen har begärt yttrande av Bokföringsnämnden (BFN) i ett mål om arvode till konkursförvaltare. Efter det att ett aktiebolag upplösts genom konkurs har ytterligare tillgångar och räkenskapsmaterial kommit fram. Räkenskapsmaterialet avsåg tiden innan aktiebolaget försattes i konkurs. Konkursförvaltaren ombesörjde att det nyfunna räkenskapsmaterialet arkiverades och har därför yrkat ersättning bl.a. för arkiveringskostnaden. BFNs yttrande rör vem som i nämnda situation är ansvarig för arkiveringen av det nyfunna räkenskapsmaterialet. BFNs bedömning är att om Högsta domstolen kommer fram till att konkursförvaltarens uppdrag sträcker sig så långt att det ingår att ta emot och gå igenom nyfunnet räkenskapsmaterial bör det ställningstagande som konkursförvaltaren gjorde enligt 7 kap. 22 § konkurslagen (1987:672) vid konkursens avslutande ligga till grund för var det nyfunna räkenskapsmaterialet ska arkiveras. Om det inte ingår i konkursförvaltarens uppdrag att ta emot nyfunnet räkenskapsmaterial bör arkiveringen ombesörjas av tillsynsmyndigheten.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Avsättning för personalbonus

Kammarrätten i Göteborg har begärt ett yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i ett inkomstskattemål om avdrag kan medges för en avsättning för personalbonus vid 2000 års taxering. Bolaget hade före bokslutsdagen beslutat om en bonus som tack för goda arbetsinsatser under tidigare år. Bonusbeloppet beräknades dock utifrån försäljningen en viss dag som inträffade efter bokslutsdagen. BFNs bedömning gäller om det är god redovisningssed att göra avsättning för den beräknade upplupna bonuskostnaden.

Yttrandet 


Yttrande till domstol - redovisning av SPP-medel

BFN har vid sitt sammanträde den 19 september lämnat två yttranden till Regeringsrätten. Målen som Regeringsrätten remitterat till BFN handlade om redovisning av allokerade medel från SPP. Det ena fallet handlade om vilka regler som gällde innan dess att BFNs allmänna råd BFNAR 2000:1, Redovisning av återbäring av överskottsmedel i SPP, trätt ikraft. I det andra fallet var BFNs allmänna råd BFNAR 2000:1 tillämpligt.

I det fall BFNAR 2000:1 ännu inte trätt ikraft konstaterade BFN i sitt yttrande att det har funnits flera sätt att redovisa som kan inrymmas i god redovisningssed. Företagen kunde antingen redovisa i enlighet med de riktlinjer som anges i BFNAR 2000:1 redan innan det trätt ikraft. Företagen kunde också komma fram till att den icke kontanta delen inte var tillräckligt säker för att tas upp som fordran.

Om ett företag valt att följa principerna i BFNAR 2000:1 skulle företaget, även avseende den del som översteg den kontanta delen, ta upp en fordran och en intäkt. I normala fall förelåg inga större problem vid värderingen av fordran, undantag kan däremot ha funnits. Det kunde t.ex. ha varit befogat att värdera fordran med stor försiktighet om ett företag haft en minskande omfattning av sin verksamhet. I speciella fall kunde det ha varit befogat att ta upp fordran till belopp som avsevärt understeg det nominella värdet, t.ex. om ett företag inte hade kvar någon verksamhet alls.

I det andra fallet var årsredovisningen fastställd efter det att BFNs allmänna råd BFNAR 2000:1 trätt ikraft. BFN ansåg i yttrandet att företaget inte kunde undlåta att redovisa den del som översteg den kontanta utbetalningen då företaget, såvitt framgick av handlingarna i målet, hade en normal verksamhet.

Yttrandet (regler innan BFNAR 2000:1 trätt ikraft) 
Yttrandet (enligt BFNAR 2000:1) 


Yttrande till domstol – Avsättning för gratifikationer

Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i inkomstskattemål om avdrag kan medges för en avsättning för gratifikationer vid 1999 års taxering. Bolaget delade ut gratifikationer till sina anställda i samband med att de uppnått viss tids anställning i koncernens tjänst. BFNs bedömning gäller om det är god redovisningssed att göra avsättning för den beräknade upplupna gratifikationskostnaden.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Redovisning av utgifter för ledningsrätter

Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i inkomstskattemål om hur utgifter för rätten att nyttja annans mark för elledningar och liknande anläggningar skall redovisas. Ledningsrätt som förvärvas enligt ledningsrättslagen gäller för obegränsad tid. I ett mål som gäller 1996 års taxering har ett helägt kommunalt bolag till kommunen betalat en engångsersättning för rätten och nyttjanderättsavtal har tecknats på 25 år. I övriga mål som gäller inkomsttaxeringarna 1995–2000 har ett helägt kommunalt bolag till kommunen betalat årliga ersättningar som bestäms i särskilda förhandlingar. Avtalet gäller i dessa fall tills vidare och kan sägas upp av kommunen på 6 månader. I yttrandena tar BFN ställning till om ersättningarna skall tas upp som en tillgång med obegränsad livslängd i balansräkningen eller hur utgifterna annars skall kostnadsföras.

Yttrandet (1996 års taxering) 
Yttrandet (inkomsttaxeringarna 1995-2000) 


Yttrande till domstol – Periodisering av inkomst

BFN har vid lämnat ett yttrande till Regeringsrätten. I det mål som Regeringsrätten remitterat till BFN hade del av en ersättning som ett företag fått för att det bland annat åtagit sig att under en viss tid inte bedriva viss verksamhet fördelats som en intäkt över den tid åtagandet avsåg. BFN ansåg inte att en sådan fördelning var förenlig med god redovisningssed. Ställningstagandet motiverades enligt följande:

BFN konstaterade att bolaget inte skulle utföra någon prestation. Detta innebär att inkomsten var realiserad och att ersättningen inte skulle periodiseras. För att en intäkt skall kunna periodiseras krävs alltså enligt BFN att en prestation skall utföras.

I yttrandet redogörs för hur man skall se på fall då kravet på prestation inte tydligt kan hänföras till faktiskt handlande eller i vart fall till endast mycket måttliga faktiska insatser. Fallen delas in i tre kategorier:

  1. avtal som kräver prestation, men i måttlig omfattning,
  2. avtal som kan komma att kräva prestation och
  3. avtal där man från början vet att ingen prestation förväntas.

Avtal enligt 1 ovan intäktsredovisas när prestationen väsentligen är fullgjord. Avtal enligt punkt 2 ovan intäktsredovisas linjärt under avtalsperioden. För avtal enligt 3 ovan anses inkomsten realiserad redan när företaget fått rätt till ersättningen, varför intäkten bokförs direkt.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Räkenskapsinformation i taxirörelse

BFN har lämnat ett yttrande till Högsta domstolen. Yttrandet handlar om s.k. körpassrapporter, som framställs i en taxameter. I det mål som Högsta domstolen remitterat till BFN var klarlagt att den del av körpassrapporten som visar de enskilda köruppdragen inte hade sparats i taxiföretaget. Såvitt framgick av utredningen i målet fanns heller inte motsvarande uppgifter i andra handlingar som sparats i företaget. BFN konstaterade i sitt yttrande att det uppstår en fordran i och med att ett enskilt köruppdrag utförs och att en sådan fordran är en affärshändelse som enligt bokföringslagen skall bokföras. Bokföringsposten skall verifieras. Nämnden konstaterade också att bokföringslagens huvudregel är att de enskilda affärshändelserna skall framgå även om flera affärshändelser verifieras med en gemensam verifikation och ansåg att de undantag från denna huvudregel som finns inte var tillämpliga. Nämnden sammanfattade sitt yttrande enligt följande:

Det är inte förenligt med bokföringslagen (1999:1078) att verifiera konto- eller kreditkortsfordringar som under en månad uppstått i ett taxiföretag med en handling som endast innehåller en uppgift om fordringarnas totala storlek och inte några uppgifter om de enskilda fordringarna som ingår i totalsumman. Det är heller inte förenligt med bokföringslagen att verifiera dem med en handling som visar fordringarnas sammanlagda storlek under en dag, men som inte innehåller några uppgifter om de enskilda fordringarna.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Bokföring av skuld i enskild näringsverksamhet

Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i ett inkomstskattemål. Redovisningsfrågan i det mål som remitterats till BFN från Regeringsrätten gäller under vilka förutsättningar som en fysisk persons skuld skall bokföras i dennes enskilda näringsverksamhet. I yttrandet behandlar BFN frågan dels utifrån vad som gällde för tiden innan nämndens rekommendation BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring skall tillämpas, dels utifrån vad som gäller för tid därefter.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Reservering för avgångsvederlag

Regeringsrätten har begärt yttrande från Bokföringsnämnden (BFN) i ett inkomstskattemål. Målet gäller om ett aktiebolag skall medges avdrag för en reservering för avgångsvederlag vid 1996 års taxering. Reserveringen består av två delar, dels själva avgångsvederlagen, dels beräknade arbetsgivaravgifter. I yttrandet tar BFN ställning till om reserveringen överensstämmer med god redovisningssed för det aktuella räkenskapsåret 1995.

Yttrandet


Yttrande till domstol – Värdering av reservdelslager

Regeringsrätten har begärt yttrande i ett mål angående 1995 års taxering för ett aktiebolag. Målet gäller värderingen av ett reservdelslager i bokslutet för 1994. I yttrandet tar BFN ställning till frågan om användningen av schablonmetoder vid lagervärdering i allmänhet, men också till den schablonmetod som det aktuella bolaget använt.

Yttrandet 


Yttrande till domstol – Redovisning av fordran på skadestånd

Kammarrätten i Göteborg har begärt yttrande i ett inkomsttaxeringsmål. Målet gäller om ett aktiebolag skall beskattas vid 1999 års taxering för ett skadestånd som det fått rätt till enligt en dom i en hovrätt under 1998.

BFNs bedömning avser innebörden av god redovisningssed, dvs. om aktiebolaget borde ha redovisat en fordran avseende skadeståndet i bokslutet för år 1998.

Yttrandet  


Yttrande till domstol – Retroaktiva företagsöverlåtelser

Regeringsrätten har i två mål begärt yttranden rörande effekten av retroaktiva företagsöverlåtelser. I de avgivna yttrandena har nämnden förklarat vilka redovisningsmässiga effekter sådana avtal kan få.

Båda målen rörde 1976 års bokföringslag. Nämnden anser dock att ställningstaganden är av principiellt intresse även vid tolkningen av nu gällande bokföringslag och har därför bestämt att yttrandena – i avidentifierat skick – skall hållas tillgängliga på webbplatsen. Nämnden avser vidare att – efter Regeringsrättens dom – göra ett uttalande, som berör frågan om retroaktiva företagsöverlåtelser enligt nu gällande lag.

Yttrandena är i stort sett utformade på samma sätt; det som skiljer dem åt är främst beskrivningen av förutsättningarna i målet.

Mål 1 – Enskild firma överlåter rörelse retroaktivt till aktiebolag
Mål 2 – Handelsbolag överlåter sin rörelse till enskild firma som sedan retroaktivt överlåter den till ett aktiebolag