Övriga brevsvar

 


Brevsvar 2017-03-20 om verifikationer när anställda betalar

BFN har fått fråga om i vilken form verifikationer ska bevaras när anställda gör utlägg med egna medel för företagets räkning.

Av brevsvaret framgår att det som är avgörande för den aktuella frågan är när det anses ha inträffat en affärshändelse i det bokföringsskyldiga företaget. Detta får bedömas utifrån den anställdes roll i den affärstransaktion som genererat kvittot, alltså om den anställde agerat i affärstransaktionen för egen räkning eller för företagets räkning. Om den anställde agerat för företagets räkning är det en affärshändelse i företaget och den uppgift som den anställde har tagit emot (kvittot) ska användas som verifikation. Kvittot utgör då räkenskapsinformation och ska sparas i det skick kvittot hade när den anställde tog emot det.

Brevsvaret


Brevsvar 2016-11-29 angående intäktsredovisning vid avverkningsuppdrag  

BFN har fått fråga om när inkomster vid upplåtelse av avverkningsrätt i form av ett avverkningsuppdrag ska intäktsredovisas enligt god redovisningssed. Är det vid avtals-, avverknings-, inmätningstidpunkten eller annan tidpunkt?

Frågan avser redovisning i enskild näringsverksamhet som upprättar årsbokslut. Något visst räkenskapsår har inte angetts utan frågan uppfattas avse god redovisningssed idag.

Villkoren i det avtal som frågan avser innebär att inmätningen av virket får en avgörande betydelse för bedömningen för intäktsredovisningen. Då väsentliga risker och förmåner övergår vid inmätningen och då inmätt virke ligger till grund för beräkningen av köpeskillingen innebär det att det är vid inmätningen som inkomsten senast kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Under dessa förutsättningar är det enligt BFN god redovisningssed att låta inmätningen ligga till grund för bedömningen när inkomster från upplåtelse av avverkningsuppdrag ska intäktsredovisas. Detta svar förutsätter att det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som företget ska få av transaktionen kommer att tillfalla företaget.

Brevsvaret


Brevsvar 2016-06-09 angående redovisning av utgifter för pantbrev

BFN har fått frågor om redovisning av utgifter för pantbrev vid tillämpning av K3. BFN sammanfattar frågorna enligt följande:

1. Ska utgiften aktiveras som en del av fastigheten eller kostnadsföras?

2. Ska utgiften ses som en låneutgift och aktiveras om den avser lån för att tillverka en tillgång?   

Nedan är en sammanfattning av BFN:s svar på ovanstående frågor.

Fråga 1. BFN:s bedömning är att utgifter för pantbrev som sådana normalt uppfyller kriterierna för aktivering. I det enskilda företaget måste dock en bedömning göras av om det är sannolikt att uttagande av pantbrev kommer att innefatta ekonomiska fördelar för företaget ifråga. Om så är fallet aktiveras utgifterna.

Om förhållandena är sådana när en fastighet förvärvas, räknas utgifterna för de pantbrev som tas ut i samband med förvärvet in i anskaffningsvärdet. Tas pantbrev ut i ett senare skede än i samband med förvärvet görs motsvarande bedömning.

Om förutsättningarna för aktivering är uppfyllda anser BFN att pantbrev är så nära kopplade till fastigheten att utgifter för dessa ska räknas in i anskaffningsvärdet.

Är kriterierna för att redovisa en tillgång inte uppfyllda kostnadsförs utgifter för pantbrev.      

Fråga 2. Enligt BFN är utgifter för pantbrev inte att hänföra till låneutgifter.

Tas pantbrev ut i samband med tillverkning av en tillgång bedöms frågan om aktivering av utgifterna för pantbrev på sätt som redogjorts för ovan under fråga 1.

Brevsvaret   


Brevsvar till FAR 2016-05-02 angående nedskrivning av tillgångar i kommunala företag

FAR:s policygrupp har i en skrivelse till BFN tagit upp ett antal frågor som rör tillämpningen av K3 vid nedskrivningsprövningar i kommunala företag som driver verksamheten enligt kommunallagens självkostnadsprincip.  

Av BFN:s svar framgår att det inte är något som hindrar att nedskrivningsreglerna i K3 tillämpas på kommunala företag på det sätt som redan kommer till uttryck i K3-reglerna. Vid beräkning av nyttjandevärdet på en tillgång är det viktigt att det inte råder någon osäkerhet om att det kassaflöde som beaktas vid beräkningen faktiskt förväntas inträffa och uppstår som en direkt följd av nyttjandet av tillgången. Detta kassaflöde ska kunna särskiljas från det som eventuellt tillförs företaget av andra skäl, t.ex. genom förlusttäckning från företagets ägare. Mot bakgrund av de särskilda förutsättningar som gäller för kommunala företag som verkar inom den kommunala kompetensen och lyder under självkostnadsprincipen bör den diskonteringsfaktor som används vid beräkningen av nyttjandevärdet återspegla ett relevant avkastningskrav utifrån de särskilda marknadsförutsättningar som företaget verkar under. Detta skiljer sig inte från hur K3 tillämpas av andra företag där verksamheten i något avseende är unik.

Brevsvaret    


Brevsvar till FAR 2014-10-14 angående redovisning i kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen

FARs policygrupp har i en skrivelse till BFN tagit upp vissa frågor om tillämpningen av K-regelverk vid upprättande av kontrollbalansräkning i aktiebolag. BFN:s sammanfattande bedömning är att ett mindre företag kan tillämpa K3 i stället för K2 när kontrollbalansräkning upprättas. Däremot kan inte ett större företag tillämpa K2 när det upprättar en kontrollbalansräkning. Inte heller torde en blandning av redovisningsregler från K2 och K3 vara möjlig. Genom att K2 har försiktighetsprincipen som utgångspunkt är årsredovisningslagens krav tillgodosedda även om K2-regelverkets förenklade redovisningsregler i enskilda fall skulle kunna innebära att redovisningen ger en gynnsammare bild än enligt K3.

Brevsvaret 


Brevsvar till FAR 2013-01-22 angående begäran om ändringar i vägledningen till BFNAR 2009:1

FAR har i ett brev till BFN vädjat att nämnden gör justeringar i kommentartexten till kapitel 10 som handlar om progressiv avskrivningsmetod. BFN har svarat FAR att synpunkten kommer att tas med i pågående projektet K2 Årsbokslut samt i översynen av vägledningarna Årsredovisning i mindre aktiebolag och Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar.

Brevsvaret 


Brevsvar till FAR 2011-12-01 angående redovisning av intäkter från uppdrag på löpande räkning enligt alternativregeln

FAR har i ett brev till BFN begärt att punkterna 30, 45 och 46 i BFNAR 2003:3 upphävs efter det att Högsta förvaltningsdomstolen i en dom fastställt att beskattningen av pågående arbeten på löpande räkning är frikopplad från redovisningen. BFN gör bedömningen att det inte finns skäl att nu upphäva nämnda punkter, bland annat för att alternativregeln, till skillnad från skatteregeln, får tillämpas av alla slag av företag och att regeln är en förenkling.

Brevsvaret