Brevsvar om K2

 


Brevsvar 2015-05-04 angående säkringsredovisning vid tillämpning av K2

SRF har i ett brev till BFN ställt frågan om de företag som tillämpar BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag eller BFNAR 2009:1 Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar får tillämpa säkringsredovisning på andra säkringsförhållanden än de som regleras i punkterna 11.7, 13.5 och 17.8 i dessa regelverk.

Av brevsvaret framgår att säkringsredovisning av andra säkringsförhållanden än de som har reglerats inte är tillåten.

Brevsvaret 


Brevsvar 2015-03-23 angående kassaflödesanalys samt planerade underhållsåtgärder i samband med förvärv av byggnad

Frågor har kommit in till BFN som rör kassaflödesanalys och tillkommande kostnader för byggnader i en bostadsrättsförening som tillämpar K2-regelverket Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1). BFN sammanfattar frågorna enligt följande:

1. Är det tillåtet för ett företag som tillämpar K2 att låta en kassaflödesanalys ingå i årsredovisningen?

2. Är det tillåtet för ett företag som tillämpar K2 att redovisa (aktivera) redan vid förvärvet planerade underhållsåtgärder som tillkommande utgifter?

Nedan är en sammanfattning av BFN:s svar på ovanstående frågor.

Fråga 1. K2 är ett förenklat regelverk som innehåller alla regler som krävs för att upprätta en årsredovisning. Ett företag ska inte tillämpa andra allmänna råd, rekommendationer eller uttalanden med undantag för regler om fusion. Mot bakgrund av att ÅRL inte ställer upp något krav på kassaflödesanalys i mindre företag saknas bestämmelser i K2-regelverket. Ett företag som tillämpar K2 kan därför inte upprätta en kassaflödesanalys med stöd av K2 eller låta en kassaflödesanalys upprättad enligt andra regler ingå i årsredovisningen.

Fråga 2. En underhållsåtgärd som utförs i anslutning till förvärvet av en fastighet får bedömas inom ramen för de regler som finns om tillkommande utgifter.

I svaret hänvisas även till det brevsvar som BFN lämnade den 12 december 2014 angående redovisning av tillkommande utgifter som avser byggnad.

Brevsvaret 


Brevsvar 2015-03-23 angående redovisning av utgifter i samband med anslutning till kommunalt avloppsnät

Frågan som kommit in till BFN rör redovisning av utgifter för anslutningsavgifter, ledningsdragning till kommunala anslutningspunkten, borttagning av gamla trekammarbrunnar och återställning av mark i en bostadsrättsförening som tillämpar K2-regelverket Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1). BFN sammanfattar frågeställningarna enligt följande:

1. Ska den ”samlade investeringen” redovisas som en eller flera transaktioner?

2. Hur redovisas utgifterna för anslutningsavgifterna, ledningsdragningen till den kommunala anslutningspunkten, borttagningen av gamla trekammarbrunnar och återställningen av mark?

Nedan är en sammanfattning av BFN:s svar på ovanstående frågor.

Fråga 1. BFN:s bedömning är att investeringen består av tre huvudsakliga delar; rättighet för fastighet att vara ansluten till det kommunala avloppsnätet, ledningsdragning till den kommunala anslutningspunkten samt borttagning av gamla trekammarbrunnar och återställning av mark. Dessa tre delar utgör separata transaktioner som ska redovisas för sig.

Fråga 2. Anslutningsavgifterna till det kommunala avloppsnätet
Rättigheten att vara ansluten till det kommunala avloppsnätet bör enligt BFN vid tillämpningen av K2 redovisas som en immateriell anläggningstillgång.

Ledningsdragningen till den kommunala anslutningspunkten
Enligt BFN får avloppet och därmed sammanhängande ledningar anses vara kopplade till byggnadens allmänna funktion och användning. Avgörande för hur utgifterna för ledningsdragningen ska redovisas är om de är att hänföra till en reparation eller ombyggnad.

Utgifter för återställningen av mark hänförlig till de nya ledningarna kan anses som installations-utgifter som ska ingå i anskaffningsvärdet under förutsättning att ledningsdragningen som sådan bedöms aktiverbar.

Borttagningen av gamla trekammarbrunnar och återställningen av mark 
Då dessa utgifter inte ger upphov till en tillgång och då utgifterna inte heller kan hänföras till någon vara eller annan prestation ska de redovisas som kostnad direkt.

Brevsvaret 


Brevsvar 2014-12-12 angående redovisning av tillkommande utgifter som avser byggnad samt avskrivningsenheter vid tillämpning av K2

Frågorna som kommit in till BFN kan sammanfattas till följande två frågor. Ska bedömningen om en åtgärd på en byggnad är en värdehöjande förbättring göras utifrån tidpunkten för företagets förvärv av byggnaden (förvärvstidpunkten) eller utifrån byggnadens ursprungliga skick (uppförandetidpunkten)? Den andra frågan rör hur utgifter för underhållsåtgärder på byggnad som tidigare aktiverats på separata avskrivningsenheter ska hanteras vid övergången till K2.

Vad gäller den första frågan är utgångspunkten enligt BFN att bedömningen om en åtgärd är en värdehöjande förbättring ska göras utifrån byggnadens ursprungliga skick. Rör det åtgärder (tillkommande utgifter) som avser en sådan del av byggnaden som tidigare aktiverats på en separat avskrivningsenhet görs bedömningen utifrån den tidpunkt då den delen aktiverades.

Vad gäller den andra frågan hänvisar BFN till det brevsvar som tidigare lämnats till Riksbyggen den 17 november 2014.

Brevsvaret 


Brevsvar 2014-12-12 angående byte av avskrivningsmetod i samband med övergång till K-regelverken

Frågor om byte av avskrivningsmetod har kommit in till BFN. BFN uppfattar frågorna enligt följande.

  1. Ska en bostadsrättsförening byta från progressiv avskrivningsmetod till linjär avskrivningsmetod vid övergången till K2 respektive K3?
  2. Hur ska byte till linjär avskrivningsmetod göras om bostadsrättsföreningen tillämpat progressiv avskrivning?
  3. Hur lång avskrivningstid ska tillämpas?
  4. Ska den nya avskrivningsmetoden tillämpas retroaktivt eller framåtriktat?

Nedan är en sammanfattning av BFN:s svar på ovanstående frågor. Fråga 1 Vid en tillämpning av såväl K2 som K3 är linjär avskrivningsmetod den metod som i den flesta fall bäst återspeglar en byggnads förbrukningsmönster.

Fråga 2 och 4 Vid tillämpning av punkt 21.6 i K2 blir följden att den ingående balansen det första räkenskapsåret K2 tillämpas motsvarar den utgående balansen det sista året då äldre normgivning tillämpades. En ändrad bedömning av avskrivningsmetod medför att avskrivningsplanen ska omprövas. Den nya bedömningen tillämpas framåt i tiden.

När det gäller K3 bedömer BFN med ledning av punkt 1.5 a att övergångsbestämmelsen i punkten 35.18 kan tillämpas även vid byte av avskrivningsmetod såvitt gäller de tillgångar som omfattas av punkten. Den nya avskrivningsmetoden tillämpas framåt i tiden.

Fråga 3 Nyttjandeperioden, dvs. den tid som företaget förväntas kunna använda tillgången, är en bedömning som görs av företaget självt.

Brevsvaret 


Brevsvar till FAR 2014-11-17 angående redovisning av tillkommande, tidigare aktiverade utgifter avseende byggnader

FAR har i brev till BFN tagit upp en fråga om hur tillkommande aktiverade utgifter avseende renovering av en byggnad ska redovisas vid övergången till regelverket K2. BFN:s sammanfattande bedömning är att tillgångar av detta slag utgör tillgångar som får redovisas även efter övergången till K2.

Brevsvaret 


Brevsvar till Riksbyggen 2014-11-17 angående avskrivningsenheter i samband med övergången till K2

Riksbyggen har i brev till BFN tagit upp två frågeställningar. Den första gäller hur befintliga avskrivningsenheter avseende tillkommande utgifter ska redovisas i samband med övergången till K2. Den andra gäller hur nya avskrivningsenheter ska redovisas enligt K2. BFN:s bedömning är att i fråga om avskrivning av en separat aktiverad tillgång som tillkommit med stöd av äldre normgivning innebär övergången till K2 inte någon ändring utan tillgången skrivs även fortsättningsvis av med separat avskrivningsplan. I fråga om avskrivningsenheter som uppkommer efter övergången till K2 tillämpas kapitel 10.

Brevsvaret