Övrigt

 


EG:s rekommendation om miljöredovisning 

EG-kommissionen har antagit en rekommendation om miljöredovisning, kommissionens rekommendation av den maj 2001 om redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljöaspekter i företags årsbokslut och förvaltningsberättelser (2001/453/EG). För att företagen ska uppmuntras att läsa rekommendationen och förstå vilken innebörd rekommendationen har för dem lämnar Bokföringsnämnden denna information.

Vad innehåller EG-rekommendationen?

Rekommendationen i sig är kortfattad och innehåller endast tre punkter. Den intressanta redovisningsinformationen återfinns i bilagan till rekommendationen. Ett företag som är intresserat av att upprätta bra miljöredovisningar bör läsa igenom hela bilagan.

I avsnitt 1 i bilagan finns rekommendationens räckvidd beskriven. I detta avsnitt anges bl.a. att rekommendationen omfattar bestämmelser för redovisning, värdering och lämnande av upplysningar när det gäller miljökostnader, miljöförpliktelser och miljörisker samt tillhörande tillgångar som uppstår genom transaktioner och händelser som påverkar eller som sannolikt kommer att påverka företagets finansiella ställning och resultat. Vidare anges att rekommendationen fastställer vilka slag av uppgifter som lämpligen bör lämnas i årsredovisningen, koncernredovisningen och/eller förvaltningsberättelsen när det gäller företagets inställning till miljöfrågor och hur företagets prestationer är i detta avseende, i den utsträckning det kan påverka företagets finansiella ställning.

I avsnitt 2 i bilagan definieras vissa viktiga begrepp. I avsnitt 3 finns bestämmelser om redovisning och värdering och i avsnitt 4 finns bestämmelser om upplysningar.

Vad är en EG-rekommendation?

I EG-rätten har olika akter olika tyngd för medlemsstaterna. Ett sätt att dela in akterna är en uppdelning i akter som är rättsligt bindande för medlemsstaterna (och i vissa fall också medborgarna) och sådana som inte är bindande.

Två exempel på bindande EG-rättsakter är förordningar och direktiv. Den rättsliga bundenheten innebär för svenskt vidkommande att EG-rättsakten antingen direkt får status motsvarande svensk lagstiftning (t.ex. EG-förordningarna) eller att regeringen är skyldiga att införliva bestämmelserna i svensk lag (t.ex. EG-direktiven).

Rekommendationer uppmanar dem den riktar sig till, till ett bestämt handlande, utan att vara rättsligt bindande. Medlemsstaterna har i detta fall inte åtagit sig att införa bestämmelserna i rekommendationen i sin lagstiftning och medborgarna är inte i övrigt bundna av bestämmelserna på något sätt. EG-domstolen har i något fall beaktat en rekommendation vid tolkningen av en gemenskapsåtgärd eller en nationell åtgärd. Rekommendationens främsta betydelse ligger emellertid på det politiska och moraliska planet.

Varför har EG-kommissionen antagit en rekommendation om miljöredovisning?

I inledningen till rekommendationen redovisar EG-kommissionen bakgrunden till varför rekommendationen tagits fram. Kommissionen anger bl.a. att bristen på uttryckliga regler har bidragit till att olika intressegrupper (tillsynsmyndigheter, investerare, finansanalytiker och allmänheten) ibland anser sig få otillräcklig eller opålitlig miljöinformation från företagen. Kommissionen noterar också att miljöupplysningar lämnas frivilligt endast i liten utsträckning trots att företagen ofta kan stå inför ökande miljökostnader.

Kommissionens anser vidare att det är svårt att göra jämförelser mellan företag utan harmoniserade riktlinjer om finansiell rapportering av miljöaspekterna. Enligt kommissionen förringas värdet av företagens miljöinformation ofta starkt av att det inte finns några gemensamma och erkända normer för de nödvändiga definitionerna och begreppen i samband med miljöfrågor. Informationen lämnas på en mängd olikartade sätt som varierar mellan företag och/eller redovisningsperioder, i stället för att presenteras på ett integrerat och konsekvent sätt i årsbokslut och förvaltningsberättelser.

Kommissionens syfte med rekommendationen beskrivs bl.a. på följande sätt:

Rekommendationen syftar till att presentera riktlinjer för hur bestämmelserna i fjärde och sjunde direktiven (direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG) ska tillämpas på miljöfrågor. Vissa typer av bokföringsmässig behandling av miljöfrågor rekommenderas för att motivera dem som upprättar ekonomiska översikter att lämna mer meningsfull information. Även om vissa lösningar förespråkas är syftet med denna modell inte att utesluta all alternativ behandling när så tillåts i direktiven.

Bestämmelserna i fjärde och sjunde bolagsdirektiven1 har införts i svensk lag genom bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554; ÅRL). De rekommendationer som lämnas av kommissionen om miljöredovisning ska för svenska företags vidkommande således läsas tillsammans med bestämmelserna i ÅRL.

Vilka företag riktar sig EG-rekommendationen till?

Rekommendationen riktar sig till de företag som omfattas av fjärde och sjunde bolagsdirektiven. För svenskt vidkommande är detta aktiebolag samt handelsbolag och kommanditbolag, i vilka obegränsat ansvariga delägare är aktiebolag. Vidare omfattas vissa moderföretag. Som tidigare nämnts är rekommendationen inte en bindande akt. De utpekade företagskategorierna är således inte på något sätt formellt bundna av bestämmelserna i rekommendationen. Rekommendationen är istället ett hjälpmedel för nämnda företag när de vill upprätta en bra miljöredovisning.

Det är givetvis inget som hindrar att andra svenska bokslutsföretag än de som uppräknas i fjärde och sjunde bolagsdirektiven söker ledning ifrån principerna i rekommendationen.

Kommissionens rekommendation
 

1 Rådets fjärde direktiv av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa företag (78/660/EEG) samt rådets sjunde direktiv av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (83/349/EEG).

Det fjärde och sjunde bolagsdirektivet har upphävts och ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG.